Hos shanfolket är det sed att alla pojkar någon gång mellan åtta och fjorton års ålder blir munknoviser och tillbringar en månad i kloster. Invigningsceremonierna varar i tre dagar. Först rakas pojkarnas huvuden. Sedan kläs de upp som prinsar till minne av Buddha, som var prins i norra Indien. På den tredje dagen byter pojkarna om till den brandgula novisdräkten.
En pojke som just blivit munknovis deltar i bön. I hans ansikte syns spår av det smink han bar när han var utklädd till prins under de föregående dagarnas ceremonier.
Sent på eftermiddagen dagen innan ceremonierna börjar rakas pojkarnas huvuden av munkar ute på tempelgården. Detta markerar att de tar ett nytt steg i livet och en tid lämnar det världsliga för att ägna sig åt buddhismens läror.
När pojkarna på morgonen den första dagen har klätts upp till prinsar och kommit ut ur templet, dansar äldre manliga släktingar med dem sittandes på sina axlar. Så länge de är klädda som prinsar får deras fötter inte vidröra marken.
Under den månad noviserna tillbringar i kloster går de varje morgon runt på Mae Hong Sons gator för att samla in mat som stadens invånare skänker till dem. Detta ger givaren meriter inför nästa steg i tillvarons ständiga kretslopp av död och återfödelse.
Tillbaka till Riter >>